Tarmfloratest

Varför ska man testa sin tarmflora?

Undrar du varför du går snabbare upp i vikt än andra? Vilken påverkan har mat på min tarm? Varför har jag ont i magen och matsmältningsbesvär? Varför drabbas jag ofta av en förkylning? Är allt ok med min tarm - och hur kan jag ta reda på det? Det bästa är att göra ett tarmfloratest för att kontrollera detta. Svar på alla dessa frågor ger dig med andra ord bakterierna i din tarm.

Det finns studier som påvisar att tarmfloran styr hur snabbt vi går upp i vikt, hur vi omsätter kolhydrater, fetter och andra näringsämnen, hur vårt immunsystem kämpar mot sjukdomar och m.fl.

Tarmbakterier förmedlar även signal till hjärnan och och har förmodligen en påverkan när det gäller humöret och på depressionener. Om du lär dig mera om din tarmflora, lär du dig även mycket om både din kroppsliga och mentala hälsa.

Allt detta och även andra teman diskuteras aktuellt mycket bland vetenskapsmän och inom forskningen. Aktuell information kring detta hittar du i vår hälsoportal och även i vårt nyhetsbrev som du kan abbonera.

Det talas allt för sällan om matsmältningsproblem och tarmen. Det känns fortfarandet som ett tabutema. Med vårt cerascreen^® Tarmfloratest får du en bred upplysning över hur det står till med din personliga tarmhälsa: Testet genomför du diskret hemma hos dig – enkelt, säkert och snabbt.

Vem borde göra ett Tarmfloratest?

Tarmfloratest löner sig för alla vuxna fr.o.m. 18 år som vill veta mera om alla komplexa sammanhang i tarmen .

Testet är också intressant för människor som regelbunden måste ta antibitioka. Antibiotika dödar inte bara sjukdomsframkallande bakterier utan även de “goda” tarmbakterier och minskar mångfalden av dem. Efter en antibiotika-terapi kan det ta upp till 6 månader tills tarmfloran har återhämtat sig igen.

Andra faktorer som har en påverkan på tarmfloran är vid sidan av det genetiska anlaget även många medikament, cigarettrök, stress och miljögifter. Ett Tarmfloratest är särskild spännande om du regelbunden måste ta medikament, är rökare, eller lider av konstant stress

Hur fungerar Tarmfloratestet?

Inför tarmfloratestet tar du själv ett litet avföringsprov hemma. Du tar uppfångstunderlaget och pinnen som finns med i kittet. Sedan skickar du ditt prov i provtuben till vårt speciallaboratorium.

Laboratoriet analyserar sedan med den mest moderna biotekniken DNA i tarmbakteriarna som finns i provet och gör en avvägning med gensekvenser och bekanta bakterier. Utvärderingen kan ta upp till två veckor.

OBS!: Du bör inte genomföra tarmfloratestet om du lider av diarré eller en annan akut mage-tarm-infektion.

Hur lång tid tar analysen i laboratoriet?

När ditt prov har anlänt till laboratoriet kommer det att analyseras där av specialister. Hur lång tid analysen tar beror på den exakta mätmetoden och processerna i laboratoriet.

Om provet skickas på rätt dagar (söndag till tisdag) gör det lättare för laboratoriet att hålla tiderna.

För Tarmfloratest slutförs laboratorieanalysen vanligtvis inom 3 veckor efter att provet har mottagits i laboratoriet. 

Vad ska man beakta i samband med provtagningen?

Avföringsprovet tar du enkelt, bekvämt och diskret hemma. I testkittet finns en utförlig bruksanvisning med bilder som förklarar alla steg mycket tydligt. Några saker är viktigt att beakta:

Ge en stolmängd som är så stor som en böna i provtuben. Det är ungefär 3 till 4 små skedar som du tar med den bifogade provskeden som finns under locket av provtuben. Om provmängden skulle vara lite större, är det inte heller något problem.

Provtuben innehåller en DNA-stabiliserande vätska som blandar sig med avföringsprovet och gör att provet håller sig länge. Stolprovet behöver ej vara fullständigt blandat med vätsken. Det räcker om provet och vätsken blandas någorlunda tillräckligt.

Du ska ej komma i direkt kontakt med stabiliserings-vätsken då den kan framkalla hud- och ögonirritationer.

Tack vare stabiliseringsvätsken i provet håller provet väldigt länge. Du kan genomföra testet när som helst, men borde skicka iväg provet samma dag om det går.

Vad säger mig resultatrapporten?

Resultatrapporten innehåller din personliga tarmflora-profil. Du får en intressant inblick när det gäller sammansättningen av bakterier som finns i din tarm. Därutöver jämför rapporten dina testresultat med data av jämförbara referensgrupper.

Du får reda på nivåer inom följande områden:
1. Mångfalden och diversitets-index: Hur ser det ut med mångfalden av bakterierna i din tarm?
2. Dysbios-index: Finns det en obalans mellan de “goda” och “onda” tarmbakterier?
3. Enterotyp (tarmtyp): Har du en typisk s.k. köttätare- eller vegetarian-tarmflora?
4. Sammansättningen av olika bakteriearter (Phyla): Hur är de 4 olika bakteriearterna Bacteroidetes, Firmicutes, Proteobacteria och Actinobacteria fördelade i din tarm?
5. Översikt över alla bakterier: Vilka funktionella bakterier och vilka sorter och grupper av dem finns inom dessa bakteriella arter?

Vad alla dessa resultat betyder i detalj kan du läsa längre ner bland "svar på vanliga frågor" på denna sida här längre ner.

Vad är tarmfloran egentligen?

Tarmbakterier, tarmsvamp och andra små varelser tillsammans bildar din tarmflora. Flera hundra miljoner sådana mikroorganismer lever i din tarm, och de kan tillsammans väga upp till 1,5 kilo! Det mest kända vetenskapliga uttrycket för tarmfloran är intestinalt mikrobiom.

Tarmfloran har viktiga uppgifter och är stark förknippad med hela vår kropps hälsa. Bakterierna bestämmer hur din tarm smälter och omarbetar mat och näring och hur bra ditt immunsystem fungerar. Dessa bakterier har även en påverkan på vår hjärna och är viktiga för ditt humör samt psychet.

Om den komplexa tarmfloran är i obalans kan detta påverka hela kroppen. Forskare utgår ifrån att bl.a. matsmältningsproblem, magont, flera infekt efter varandra och utmattning kan hänga ihop med det.

Vilka uppgifter har tarmfloran?

Tarmbakterierna är viktiga för en hälsosam matsmältning. De bidrar även till ett starkt immunsystem och har flera andra uppgifter. De mest kända funktionerna är:

Matsmältning: Näringsämnen som vi tillför genom mat kan kroppen inte omarbeta helt själv utan bara med hjälp. Tarmbakterierna producerar bl.a. vitaminer och viktiga aminosyror från näringen och även Butyrat, som är viktigt för tarmens hälsa.

Immunsystem: Visste du att den största delen av vårt immunsystem sitter i vår tarm? Tarmfloran bidrar till att vårt immunförsvar stärks och att sjukdomar hålls bort. Studier visar även att en frisk tarmflora kan skydda oss för allergiska besvär.

Magen och huvudet: Bakom begreppet “magkänsla” ligger mycket mera än vad man hittills trodde: Forskare har tagit reda på att tarmbakterier även kommunicerar med vår hjärna. På så sätt har tarmfloran förmodligen ett inflytande på våra känslor och stämningen men även på depressioner.

Varför är det viktigt med många arter av bakterier?

Diversiteten beskriver hur många olika bakterie-arter det är som tillhör din tarmflora. Enkelt förklarat: Ju fler arter av bakterier, desto bättre. Vetenskapsmän utgår ifrån att en stor mångfald förebygger sjukdomar och övervikt.

Med Diversitets-Indexet som är en del av resultatrapportern är det möjligt att göra en bra uppskattning om bakterierna i din tarm är någorlunda utbalanserade eller om det t.ex. överväger vissa sorter.

Vad betyder dysbios av tarmfloran?

I din tarm finns bakterier som uppskattas som "bra" och "dåliga" tarmbakterier. De “goda” bakterier brukar överväga. Ett visst antal “dåliga” bakterier är trots allt också viktigt för att träna immunsystemet.

Förligger en s.k. dysbios så är din tarmflora i obalans. I detta fall överväger de “dåliga” tarmbakterierna. Detta kan leda till att din tarmflora ej kan kämpa mot skadliga bakterier som kan tränga in utifrån, till exempel bakterier på sjukhus som diarré utlöst av Clostridium difficile.

Tack vare Dysbios-Indexet kan man bestämma måttet av balansen.

Många “dåliga” bakterier har till exempel människor med tarminflammationer som Crohn sjukdomen eller Colitis Ulcerosa. Därför utgår forskare ifrån att det kan vara bra att påverka balansen.

Vad betyder tarmtyp?

Inom vetenskapen indelas tarmfloran i olika tarmtyper eller enterotyper. Vilken tarmtyp man tillhör hänger ihop med din näring. Beroende på vilka livsmedel det är som man tar till sig behöver tarmen andra bakterier för att kunna omarbeta dessa.

Speciellt stort är skillnaden mellan människor som äter mycket animaliska fetter, proteiner och socker och andra som framörallt äter en vegetabilisk kost. Dessa kan indelas i följande två tarmtyper :

B-Typ: i tarmen hos personer som äter mycket kött och mindre grönsaker, överväger ofta bakteriesorten Bacteroides. Dessa bakterier behöver tarmen för att kunna omarbeta och smälta kött. Bacteroideter kan producera vitaminer som inte finns så mycket i kött, till exempel C-vitaminer.

P-Typ: i tarmen hos personer som är vegatarian eller veganare överväger ofta Prevotella-bakterier. Dessa kan omarbeta fibrer och andra kolhydrater och producerar bl.a. folsyra och hälsosamma fettsyror.

Vilka bakterier undersöks?

Resultatrapporten inkluderar nivåer av alla tarmbakterier i din tarmflora.

Detta omfattar överkategorierna av Phyla-bakterier vilka är de 4 olika sorterna Bacteroidetes, Firmicutes, Protobacteria och Actinobacteria.

Därutöver kommer du att lära dig vilka funktionella bakterier det är som finns i din tarm - dessa är bakterier som bidrar till en hälsosam tarmhinna och sådana bakterier som kan vara sjukdomsframkallande.

Sedan får du en upplistning över alla bakterier i ditt prov - även över de andra olika arter och sorter.

Vilka rekommendationer kommer jag att få?

Resultatrapporten av tarmfloratestet beskriver vad du kan göra för att stärka en hälsosam och balanserad tarmflora. Största rollen spelar din näring.

En mångsidig kost främjar även olika tarmbakterier och kan bidra till en stärkt tarmflora. Även fibrer, sekundära vegetabilier samt probiotika och prebiotika brukar ha ett positivt inflytande på din tarmflora.

Framförallt en hälsosam livsstil har en positiv verkan - både genom regelbunden motion och en sund kroppsvikt.

Vem är tarmfloratestet ej lämpligt för?

Tarmfloratestet är ej lämpligt för vissa persongrupper eller bara delvis:

Människor med smittsamma sjukdomar som hepatit och HIV får ej genomföra tarmfloratestet.

Gravida och ammande kvinnor ska enbart göra tarmfloratestet under kontroll av en läkare eftersom det är andra refernsvärden och rekommendationer som gäller.

Tarmfloratestet är ej lämpligt för barn under 18 år.

Testet är inte till för att ställa en diagnos över sjukdomar. Om du t.ex. skulle lida av svåra depressioner eller starka smärtor bör du vända dig till en läkare.