Matallergi: utveckling, symtom, terapi

Robert Koch Institute (RKI) antar att ett av fyra barn eller vuxna kommer att diagnostiseras med en allergi minst en gång under sin livstid. Det uppskattas att cirka fem procent av alla vuxna lider av en matallergi [1]. 

Den som har en födoämnesallergi måste studera ingredienslistor och ändra sin kost. Men den verkliga utmaningen för de drabbade är ofta att tolka symtomen korrekt och ta reda på exakt vad de inte tål. 

I den här artikeln får du veta vad som händer i kroppen vid en matallergi, vilka symtom som tyder på en matallergi och hur den kan diagnostiseras och behandlas. Vi presenterar kortfattat de vanligaste matallergierna och avslöjar hur du kan förebygga matallergier.

Livsmedelsallergi i korthet 

• Vid en matallergi bekämpar immunsystemet ofarliga proteiner som finns i livsmedel, så kallade allergener. 
• Livsmedel som komjölk, ägg, jordnötter, nötter, soja, vete, fisk och skaldjur utlöser mycket ofta en allergi.
• Experter misstänker att allergier redan utvecklas i tidig barndom. Överdriven hygien, exponering för föroreningar, klimatförändringar, ärftliga anlag, rökning, ohälsosam kost och utebliven amning diskuteras som möjliga orsaker.
• En födoämnesallergi kan yttra sig i mag-tarmbesvär, klåda i gommen, svullnad i munnens slemhinnor och en kliande tunga. Huden kan reagera med rodnad, klåda och utslag. Andningsproblem är också möjliga.
• Om en matallergi misstänks bör de drabbade föra en symtomdagbok. Läkare kan diagnostisera en matallergi med hjälp av ett hudtest, blodprov, eliminationsdiet och provokationstest. 
• En matallergi kan inte botas, men försvinner ofta spontant hos barn. De drabbade måste undvika livsmedlet i fråga. Svåra symtom behandlas med läkemedel.

Vad är en födoämnesallergi?

Vid en matallergi reagerar kroppen på ofarliga proteiner i maten. De kategoriseras som farliga av immunsystemet och utlöser en överdriven reaktion. Resultatet blir en kronisk eller återkommande inflammation i luftvägar, hud eller tarmar. Symtomen kan variera i svårighetsgrad och kan i allvarliga fall utlösa ett livshotande tillstånd som kallas anafylaktisk chock [1].

Vad händer i kroppen vid en födoämnesallergi?

Vid födoämnesallergi kommer proteinerna (även kallade allergener) in i kroppen via mag-tarmkanalen. Immunsystemet klassificerar allergenerna som farliga och mobiliserar sitt försvar. Det utvecklar IgE-antikroppar som är specifikt anpassade till allergenerna. Denna förberedelse av immunsystemet för de ämnen som klassificeras som "farliga" kallas sensibilisering.

Sensibilisering mot ett protein ger för övrigt ännu inga symptom. Inte alla personer med en sensibilisering utvecklar en riktig allergi. Orsakerna till detta håller fortfarande på att undersökas.

Så snart allergenerna kommer in i kroppen igen aktiverar immunsystemet sina IgE-antikroppar och en allergisk reaktion uppstår. Beroende på vilket organ som påverkas (t.ex. lungorna, matsmältningskanalen eller huden) åtföljs denna reaktion av mycket olika symtom [2].

Primär och sekundär födoämnesallergi

Det finns två former av födoämnesallergi: primär och sekundär födoämnesallergi, även känd som korsallergi [3]. 

Barn drabbas vanligtvis av en primär födoämnesallergi. De reagerar på vissa proteiner i livsmedlet, dvs. på själva livsmedlet.

Vuxna drabbas ofta av en sekundär, så kallad pollenassocierad matallergi. I detta fall reagerar kroppen initialt på proteiner i luften (t.ex. pollenallergener vid pollenallergi). Det kan sedan hända att immunsystemet förväxlar pollenallergenerna med proteiner med liknande struktur från vissa livsmedel och symtom utvecklas när det aktuella livsmedlet äts. Ett välkänt exempel på denna så kallade korsallergi: personer med björkpollenallergi reagerar ofta med allergiska symtom när de äter äpplen under pollensäsongen.

Hur utvecklas en födoämnesallergi?

Experter misstänker att allergier börjar i tidig barndom. Den så kallade "hygienhypotesen" är mycket omdiskuterad: den bygger på iakttagelsen att allergier har ökat markant i industriländerna under de senaste decennierna, särskilt bland människor som bor i städer. [4]. 

Barn som växer upp på en bondgård löper mindre risk att drabbas av astma och allergier. Deras immunsystem kan tydligen tolerera allergener från miljön och maten mycket bättre - förmodligen för att de kommer i kontakt med en mängd olika bakterier och ämnen under de första månaderna av livet [5]. 

Förutom hygienhypotesen är andra faktorer kända för att främja utvecklingen av matallergier. Dessa inkluderar till exempel [4], [6]:

• Luftföroreningar, förorenande ämnen
• Klimatförändringar
• Ärftlig predisposition
• Rökning och ohälsosam kost
• Ingen amning

Är det möjligt att förebygga en matallergi?

Eftersom allergin förmodligen redan grundläggs i oss under de första månaderna av livet, kan föräldrar i synnerhet bidra till att förebygga allergier hos sina barn. Med rätt kost under graviditet och amning kan du se till att ditt barn har en låg risk att utveckla en matallergi. Baserat på vetenskapliga rön rekommenderar experter för närvarande [3], [5]:

• Säkerställ en miljö med låga utsläpp (ingen tobaksrök, så lite avgaser som möjligt)
• En hälsosam och balanserad kost under graviditet och amning. Undvik inte mat vid misstanke.
• Amma ditt barn uteslutande under de första fyra till sex månaderna. Fortsätt amma och introducera kompletterande livsmedel.
• Om mamman vill amma ska barnet inte få komjölksbaserad modersmjölksersättning. 

Studier har visat att D-vitamin, prebiotika och probiotika inte kan skydda mot allergier, så de bör inte ges till gravida kvinnor eller spädbarn i detta syfte.

När barnet börjar vänja sig vid kompletterande livsmedel rekommenderar experterna [3], [5]:

• Barnet bör introduceras för fast föda tidigast vid fyra månader och senast vid sex månader.
• Undvik inte mat på grund av misstanke.
• En varierad kost under det första levnadsåret har en positiv effekt på risken för allergier: Fisk, en begränsad mängd (upp till 200 ml per dag) mjölk eller naturell yoghurt och hönsägg bör regelbundet erbjudas till barnet.
• Barnet bör inte äta råa ägg eller äggröra. Bakade ägg (t.ex. i kakor) eller hårdkokta ägg är inget problem.

Det finns för övrigt bevis för att vaccinationer kan minska risken för allergier. Alla barn bör därför vaccineras i enlighet med folkhälsomyndighetens rekommendationer [5].

Vilka matallergier finns det?

170 livsmedel anses vara allergiframkallande, men de flesta reaktioner utlöses av ett fåtal livsmedel. 

De vanligaste livsmedelsallergierna hos barn och ungdomar är [3]: 

• Mjölkallergi 
• Äggallergi
• Sojaallergi 
• Veteallergi 
• Allergi mot nötter 

Följande livsmedelsallergier är vanliga hos vuxna [3]:

• Korsallergier. Livsmedel som pollenallergiker ofta reagerar på är t.ex. kärn- och stenfrukter som äpplen, nötter, soja, selleri och morötter.
• Allergi mot nötter
• Fisk- och skaldjursallergi
• Veteallergi

Bra att veta: Uppgifter om hur födoämnesallergier utvecklas visar att många barn med allergier mot komjölk, hönsägg, vete och soja tål födoämnet bra igen som vuxna. Allergier mot nötter, fisk och skaldjur kvarstår dock ofta i vuxen ålder. [3].

Symtom på födoämnesallergi

En matallergi kategoriseras som "omedelbar typ" eller "typ I", vilket innebär att symtomen uppstår kort efter att man ätit livsmedlet. Det tar vanligtvis bara några sekunder till minuter för de drabbade att känna symtom. Ibland kommer en ytterligare reaktion efter fyra till sex timmar [7]. 

Personer med födoämnesallergi kan drabbas av mycket olika symtom var som helst i kroppen [3]: 

• Hud: rodnad, klåda, vallningar
• Munhålan: sveda, svullnad i slemhinnorna och tungan
• Andningsvägar: hosta, andnöd, nysningsattacker
• Mag-tarmkanalen: illamående, kräkningar, diarré, magsmärta
• Kardiovaskulära systemet: hjärtklappning, yrsel, svindel, cirkulationsproblem

Vad kan förvärra en matallergi? Kraftig fysisk ansträngning, alkohol och vissa smärtstillande läkemedel (t.ex. aspirin) kan förvärra symtomen på en matallergi [8]. 

Hur diagnostiseras en födoämnesallergi?

Misstänker du att du inte tål vissa livsmedel eftersom du alltid får symtom som hudutslag, klåda eller mag- och tarmbesvär efter att ha ätit dem? Då kan det vara värt att testa om du har en födoämnesallergi. 

Läkarna kommer att genomföra en detaljerad intervju med dig om din sjukdomshistoria. Det är bäst att föra en mat- och symtomdagbok i två till tre veckor där du registrerar dina symtom. Detta hjälper läkarna att utesluta andra möjliga orsaker till dina symtom.  

Om läkare misstänker en matallergi kommer de att utföra ett hud- eller blodprov, ibland båda. Ett provokationstest och en eliminationsdiet är då möjliga.

Hud- och blodtester ger indikationer på sensibilisering mot vissa allergener. En eliminationsdiet och provokationstest används för att ta reda på om sensibiliseringen också beror på en allergi med symtom [5]. 

Hudtestet

Ett pricktest utförs ofta för matallergier: droppar av allergenlösningar appliceras på armen eller ryggen och under huden med ett nålstick. Läkaren registrerar i vilken utsträckning huden rodnar och får vallningar. Detta indikerar sensibilisering och därmed en möjlig allergisk reaktion. Detta test används också när läkare misstänker en sekundär födoämnesallergi [5].

Blodprov

Känslighet för allergener kan också upptäckas genom att mäta IgE-antikroppar i blodet. Om din kropp reagerar på vissa ämnen i ett sådant matallergitest, frisätter den IgE-antikroppar för att eliminera allergenerna. Antikropparna kan detekteras i blodserumet och ger information om sensibilisering mot vissa allergener.

Viktigt: Experter talar endast om en allergi om hud- eller blodprovet är positivt och allergisymtom uppträder samtidigt [5].

Eliminationsdiet

Med en eliminationsdiet tar du bort livsmedel som du misstänker är allergiframkallande från din kost. En sådan diet är ofta den första åtgärd som läkare ordinerar om ett pricktest eller blodprov visar på sensibilisering.

Du bör inte följa eliminationsdieten i mer än två till fyra veckor om du vill gå till botten med matallergier, och bara för ett livsmedel i taget. Under denna tid bör de första effekterna redan vara märkbara om du är allergisk mot maten - ofta är förändringar till och med märkbara väldigt snabbt [5].

Provokationstestet

Kan man inte med säkerhet säga om man är allergisk mot ett ämne efter att ha tagit hud- eller blodprov? Eller är det inte klart exakt vilket ämne som orsakar den allergiska reaktionen? Då kan provokationstestet användas - alltid under medicinsk övervakning. Detta innebär att mycket små mängder av ett ämne administreras. Läkaren observerar sedan den fysiska reaktionen. Provokationstestet kan definitivt bekräfta en livsmedelsallergi [5].

Hur behandlas en födoämnesallergi?

Matallergier kan inte botas. Vissa födoämnesallergier hos barn försvinner spontant i vuxen ålder.

De drabbade måste undvika de allergiframkallande ämnena. Läkare behandlar svårare symtom med läkemedel. 

Undvik utlösande faktorer 

Om du har en matallergi bör du inte längre äta livsmedlet i fråga - inte ens i små mängder. Särskilt mycket bearbetade livsmedel innehåller ofta ingredienser som du inte nödvändigtvis förväntar dig. Kontrollera därför alltid ingrediensförteckningen på produkter, särskilt om du har en allvarlig allergi.

Enligt en EU-förordning måste livsmedelstillverkare märka de 14 vanligaste utlösande faktorerna för allergier och intoleranser med fet stil på sina produkter: Spannmål som innehåller gluten, kräftdjur, ägg, fisk, jordnötter, sojabönor, mejeriprodukter, nötter, selleri, senap, sesamfrön, svaveldioxid och sulfiter, lupiner, blötdjur [9]. 

Om du lider av en födoämnesallergi bör du söka kostrådgivning. Du får bland annat lära dig hur du kan säkerställa en god tillförsel av alla viktiga näringsämnen trots födoämnesallergin. Läkare kontrollerar regelbundet drabbade barn för att se om matallergin fortfarande finns eller kanske har avtagit. De kan sedan äta livsmedlet i fråga igen utan att oroa sig [5]. 

Medicinering: Antihistaminer

Antihistaminer försvagar eller neutraliserar effekten av budbärarsubstansen histamin. På så sätt kan de minska allergiska reaktioner i hela kroppen. De kan lindra lindriga symtom på födoämnesallergi, t.ex. hudutslag, klåda i gommen och illamående.

Personer med svåra allergier mot livsmedel som nötter och skaldjur har ofta med sig en akutväska. Nödutrustningen innehåller en adrenalinpenna som injiceras i låret, glukokortikoider och, för astmatiker, en inhalationsspray. [5]. 

Källor

[1] European Centre for Allergy Research Foundation (Stiftung ECARF), „Allergien – Zahlen und Fakten“, ECARF, 2019. https://www.ecarf.org/info-portal/allgemeine-allergie-infos/allergien-zahlen-und-fakten/ (hämtad 2023-06-14).

[2] T. Zuberbier, „Was passiert bei einer Allergie in meinem Körper?“, European Centre for Allergy Research Foundation (Stiftung ECARF), August 2019. https://www.ecarf.org/info-portal/allgemeine-allergie-infos/was-passiert-bei-einer-allergie-in-meinem-koerper/ (hämtad 2023-06-14).

[3] M. Worm u. a., „Update Leitlinie zum Management IgE-vermittelter Nahrungsmittelallergien – S2k-Leitline der DGAKI“, AL, Bd. 44, Nr. 07, S. 488–541, Juli 2021, doi: 10.5414/ALX02257.

[4] L. Klimek, C. Vogelberg, und T. Werfel, „Grundlagen und Epidemiologie“, in Weißbuch Allergie in Deutschland, L. Klimek, C. Vogelberg, und T. Werfel, Hrsg., Berlin, Heidelberg: Springer Medizin Verlag, 2019, S. 15–60. doi: 10.1007/978-3-89935-313-6_1.

[5] Deutsche Gesellschaft für Allergologie und klinische Immunologie e.V. (DGAKI) und Deutsche Gesellschaft für Kinder- und Jugendmedizin e.V. (DGKJ), „S3-Leitlinie Allergieprävention“, AWMF Leitlinien-Register, 7. Dezember 2021. https://register.awmf.org/de/leitlinien/detail/061-016 (hämtad 2023-06-14).

[6] „Allergien, allgemein » Risikofaktoren »“, Lungenärzte im Netz. https://www.lungenaerzte-im-netz.de/krankheiten/allergien-allgemein/risikofaktoren/ (hämtad 2023-06-14).

[7] Allergieinformationsdienst - Helmholtz Zentrum München, „Entstehung von Allergien“, 15. November 2018. https://www.allergieinformationsdienst.de/immunsystem-allergie/entstehung-von-allergien.html#c192574 (hämtad 2023-06-14).

[8] Allergieinformationsdienst - Helmholtz Zentrum München, „Nahrungsmittelallergie - Was ist das?“, 11. November 2019. https://www.allergieinformationsdienst.de/krankheitsbilder/nahrungsmittelallergie/grundlagen.html

[9] „Allergenkennzeichnung ist Pflicht“, Bundesministerium für Ernährung und Landwirtschaft, 13. Oktober 2021. https://www.bmel.de/DE/themen/ernaehrung/lebensmittel-kennzeichnung/pflichtangaben/allergenkennzeichnung.html (hämtad 2023-06-15).